Det handlar inte bara om att stapla pallar
Många tänker att ett pallställ är ett pallställ. Köp det billigaste, skruva ihop, klart. Men vet du vad? Det där tänkandet kostar svenska lager och verkstäder miljoner varje år – i slösad golvyta, ineffektiva plockrundor och i värsta fall säkerhetsrisker som ingen vill tänka på.
Balklängd och gavelhöjd. Två till synes tråkiga specifikationer som avgör om ditt lager fungerar som en väloljad maskin eller som en rörig garageförsäljning. Jag har sett företag som investerat hundratusentals kronor i pallställ som var helt fel dimensionerade för deras gods. Pallar som sticker ut. Truckar som inte når. Döda luftfickor ovanför varje pallplats där det kunde rymts ytterligare en nivå.
Låt oss gå igenom hur du faktiskt tänker rätt.
Balklängden bestämmer hur mycket du får in på bredden
Balken – det är den horisontella profilen som pallarna vilar på. Och dess längd avgör hur många pallar du kan placera bredvid varandra i varje fack. Så enkelt, och ändå så ofta felvalt.
Standardpallar i Sverige är EUR-pallar (800 x 1200 mm) eller halvpallar (800 x 600 mm). De flesta väljer att ställa EUR-pallarna med kortsidan utåt, alltså 800 mm mot gången. Det ger bäst åtkomst och funkar smidigt med de vanligaste truckarna.
För två EUR-pallar per fack behöver du en balklängd på ungefär 1850 mm. Tre pallar? Då pratar vi runt 2700 mm. Men det där ”ungefär” är viktigt – du måste räkna in spelrum mellan pallarna och mellan pall och gavelstolpe. Minst 75 mm mellan varje pall och 50 mm mot gaveln. Annars kommer truckföraren att svära varje gång hen ska plocka.
Och det är inte bara pallstorleken som spelar in. Har du gods som sticker utanför pallkanten? Rullar, rör, skrymmande kartonger? Då måste du mäta det faktiska godset, inte bara pallen. Jag har sett lager där operatörerna tvingades vinkla in pallar för att godset kolliderade med gavelstolparna. Det är varken säkert eller effektivt.
Gavelhöjden handlar om att utnyttja varje centimeter uppåt
Här blir det riktigt intressant. Gavelhöjden – alltså höjden på de vertikala ramarna – bestämmer hur många nivåer du kan stapla. Och det är uppåt som den riktiga potentialen finns. Golvyta kostar pengar. Luften ovanför är gratis.
Men du kan inte bara köpa de högsta gavlarna du hittar och hoppas på det bästa. Du måste räkna bakåt. Börja med takhöjden i din lokal. Dra av minst 500 mm till sprinklers eller belysning. Dra av balkens egen höjd (vanligtvis 100-150 mm). Och glöm inte att den översta pallen med gods också behöver luft ovanför sig.
Sedan delar du upp resterande höjd i nivåer baserat på ditt gods. Och här är grejen – ditt gods är sällan lika högt överallt. Kanske är 60% av dina pallar 1200 mm höga och resten bara 800 mm. Då kan du mixa balknivåerna. Lägre avstånd mellan balkarna på de övre nivåerna för det lägre godset, högre avstånd nere för det tunga, skrymmande.
Ett vanligt misstag? Att välja samma avstånd mellan alla balknivåer ”för enkelheten”. Det kostar dig kanske en hel nivå. I ett lager med 500 pallplatser kan det betyda att du missar 100-150 extra platser. Räkna på vad det kostar i extern lagerhyra istället.
Så räknar du fram rätt kombination
Ta fram papper. Eller ett kalkylark, om du föredrar det. Du behöver tre saker: måtten på ditt gods (bredd, djup, höjd inklusive pall), din lokals fria takhöjd, och vilken typ av truck du använder.
Trucken glöms ofta bort. En vanlig ledstaplare når kanske 4,5 meter. En skjutstativtruck klarar 8-10 meter. Det spelar ingen roll om du har 12 meter i tak om din truck bara når 6. Eller ja, det spelar roll – men då behöver du budgetera för en ny truck också.
Räkneexempel: Du har EUR-pallar, godshöjd 1100 mm inklusive pall, fri takhöjd 6000 mm, och en skjutstativtruck som når 5500 mm. Varje nivå kräver godshöjd (1100 mm) plus spelrum (100 mm) plus balkhöjd (120 mm) = 1320 mm per nivå. Med golvet som första nivå och tre nivåer ovanför landar du på ungefär 5060 mm till överkant av översta godset. Det funkar. En fjärde nivå? 6380 mm. Nej, det går inte – varken takhöjden eller trucken räcker.
Men om du sänker spelrummet till 75 mm och väljer en smalare balkprofil på 100 mm, sparar du 45 mm per nivå. Småsummor? Över fyra nivåer blir det 180 mm. Ibland är det precis den marginalen som gör skillnaden mellan tre och fyra nivåer.
Säkerheten får aldrig kompromissas
Jag måste säga det. Varje balk och gavel i ett pallställ har en maximal lastkapacitet. Längre balkar har lägre kapacitet vid samma profildimension. Det är ren fysik – en 2700 mm balk böjer sig mer under last än en 1850 mm balk av samma typ.
Och gavelhöjden påverkar stabiliteten. Höga, smala ställ är känsligare för påkörningsskador från truckar. Förankring i golvet blir viktigare. Gavelskydd – de där gula stålbågarna vid foten – går från ”bra att ha” till absolut nödvändiga.
Kontrollera alltid att leverantören kan visa lastskyltar för den specifika kombinationen av balklängd, gavelhöjd och balkprofil du väljer. Det är inte förhandlingsbart. Det är lag.
Tänk framåt, inte bara på idag
Ditt sortiment förändras. Det gör det alltid. Den balklängd som passar perfekt idag kanske inte funkar om två år när ni börjat sälja en ny produktlinje med andra pallmått. Välj därför ett pallställ med justerbara balknivåer – det bör vara standard, men fråga ändå. Och fundera på om det finns en chans att ni byter palltyp, till exempel från EUR till industripallar (1000 x 1200 mm). Det ändrar hela kalkylen.
Men börja med det du vet nu. Mät ditt gods. Mät din lokal. Kolla din truck. Räkna. Och om det känns överväldigande – kontakta en leverantör som faktiskt kommer ut och tittar på er lokal istället för att bara skicka en prislista.
Rätt balklängd och gavelhöjd är skillnaden mellan ett pallställ som jobbar för dig och ett som jobbar emot dig. Det är inte raketforskning. Men det kräver att du gör hemläxan.
Läs mer här: pall-ställ.se